Rådhuset stod färdigt 1863 efter den stora stadsbranden 1854 där stora delar av Örebro trästad brann ner. Stortorget som då slutade vid Drottninggatan förlängdes till Kungsgatan och var tänkt att fungera som brandbarriär. 1880 förlängdes torget ytterligare ner till Trädgårdsgatan och är idag ett av Sveriges längsta torg på 362 meter.
Ursprungligen fanns polisvaktkontor, Örebro Sparbank, Lindhska bokhandeln och Tekniska skolans undervisningslokaler, verkstad, bibliotek och museum i huset. Dessutom hade borgmästaren sin tjänstebostad på tredje våningen vilken numera är den representationsvåning där kommunen tar emot sina gäster.
Exteriören är bevarad, bortsett från fönstersnickerier, entrédörrar och trappor. Interiören har ändrats flera gånger, till exempel så byggdes rådhuset om runt 1900, då bland annat Tekniska skolans ritsal gjordes om till den sessionssal som fortfarande används och som har kvar sin inredning från denna ombyggnad. Polisen hade sina lokaler i rådhuset fram till 1958 då flyttade man över torget till det nybyggda polishuset nere på Trädgårdsgatan.
Det helt nya och moderna polishuset invigdes augusti 1958
Polishuset byggdes mellan 1954 och 1958 och kostade då drygt 8 milj kronor och inrymde utöver polislokaler med häkte, gymnastiksal mm även offentligt skyddsrum i två våningsplan 2 och 3 tr. ner avsedda att hyras ut som lager. Bygget dokumenterades varje månad av Erik Arlebo på uppdrag av polismästaren Nils Hugo Swensson. Här bodde polisen fram till 1995 och Länsstyrelsen tog över lokalerna på Trädgårdsgatan.
1995 flyttade polisen till de nya och moderna lokalerna på Järnvägsgatan. Hela kvarteret hade byggts som ett rättscentrum med Åklagarmyndighet, Tingsrätt och häkte. Snart var man trångbodd även här och har hyrt in delar av verksamheten bl.a hos Skattemyndigheten i kvarteret intill. Polishuset i Örebro rymmer även Regionsambandscentralen och andra regionala enheter.
Förutom det stora polishuset i Örebro finns det lokala områdespoliskontor runt om i regionen.